Skrivet av jontz -
Den ränta du får på ditt sparkonto beror dels på vilken bank du sparar på och dels på hur riksbankens styrränta ser ut. Styrräntan genomsyrar hela in- och utlåningsmarknaden. Om styrräntan är låg blir det billigare att låna pengar men för småsparare som inte har några lån är det negativt eftersom det gör att sparräntan blir lägre. En hög styrränta ger en omvänd effekt, då blir det dyrare att ta ett lån men man får en högre ränta på sitt sparkonto. Överlag gillar de flesta emellertid en låg styrränta eftersom det gör att deras billån och bostadslån blir billigare, något som många svenskar har.
Så påverkar styrräntan Sverige
Riksbankens styrränta är Sveriges viktigaste instrument inom penningpolitiken. Med hjälp av styrräntan kan man påverka företagens och privatpersonernas beteenden. Om Riksbanken sätter en låg styrränta stimulerar man konsumtion och ekonomisk expansion, något som ofta leder till en ökad inflation. Om styrräntan är hög blir lånen dyrare och det lönar sig istället att spara och placera pengar vilket leder till att konsumtionen och den ekonomiska expansionen stryps.
Reporäntan
Riksbankens reporänta är deras viktigaste styrränta. Reporäntan signalerar vilken dagslåneränta bankerna och finansinstituten får en vecka framåt. Om bankerna i Sverige i sin helhet har ett underskott lånar riksbanken ut pengar till dem och om de har ett överskott placerar bankerna sina pengar hos Riksbanken. I båda fallen får bankerna en inlåningsränta eller utlåningsränta som är knuten till reporäntan.
Riksbankens Räntekorridor
Bankerna och andra finansinstitut kan alltså både låna och placera pengar hos Riksbanken. Om en bank placerar pengar hos riksbanken får de en viss ränta för sin placering och om de lånar pengar av riksbanken får de betala en viss ränta. Riksbankens inlåningsränta (alltså den ränta Riksbanken måste ge till banken) är golvet och utlåningsräntan är taket i Riksbankens räntekorridor. Riksbankens inlåningsränta är således lägre än deras utlåningsränta, precis som det fungerar på alla andra banker.
Räntekorridoren, alltså glappet mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan, är knuten till riksbankens reporänta och räntekorridorens golv och tak befinner sig alltid högst plus/minus 0,75 procentenheter från reporäntan. Det innebär att om reporäntan är på 1 % kan bankerna får 0.25 % i ränta när de placerar sina pengar hos Riksbanken och får betala 1.75 % i ränta om de lånar pengar. Så här ser det i alla fall ut i teorin, men det överensstämmer inte alltid med verkligheten eftersom Riksbanken kan finjusterar dagslåneräntan, det vill säga den ränta bankerna får när de placerar eller lånar pengar.
Riksbankens justering av dagslåneräntan
För att Riksbankens signaler ska bli tydligare och ge en större effekt på bankernas in- och utlåningsverksamheter kan Riksbanken finjustera dagslåneräntan dagligen, vilket kan innebära att de Svenska bankerna ofta får en ränta som är 0.1 procentenheter mindre än vad styrräntan är när de placerar pengar hos Riksbanken och 0.1 procentenheter mer när de lånar pengar. Efter sådana här justeringar blir räntan alltså mycket snävare än vad räntekorridoren är.
Vad betyder det här för dig?
Det här innebär att en låg styrränta gör att du får en lägre sparränta på ditt sparkonto men att det blir billigare att låna och vice versa. Därför är det mycket imponerande att det finns så många sparkonton idag som har en riktigt fin sparränta trots att riksbankens reporänta är extremt låg.